Emelie V Andersson

Förra veckan åkte jag till Jönköping för att göra ultraljudet på Meja som vi var remitterade till. Jag tog med mig gammelfarmor som sällskap och rastade av henne lite i storstaden. Hon älskar att åka bil och det är så roligt att hon är pigg och orkar följa med oss titt som tätt. Den dagen snöade det rejält så plogbilar hade gärning hela den dagen. Vi såg till att starta hemifrån i tid för jag visste att vi inte skulle kunna hålla hastigheterna ute på vägarna i och med snön.

 

Efter bara 15 minuter ute på vägen skedde en olycka som kunde slutat riktigt illa!

Jag ligger bakom en plogbil som också slänger ut salt efter sig på den skottade körbanan. Jag höll avstånd då jag inte ville ha massa salt på min bil. Plogbilen är väldigt bred men håller sig ändå helt och hållet på sin körbana. Längre fram ser jag en lastbil komma och jag tänker att det här blir nog tight för dem att mötas. Hoppas att de båda håller sig på sin sida av körbanan. Dessutom var min motsatta riktning inte skottad ännu så det var bra slirigt och mycket snö på vägen. Lastbilen med sina två stora containers på dundrar förbi men när självaste släpet ska passera plogbilen är hans ena hjulpar över på våran sida och lastbilen kör in i och knäcker av plogbilens plogblad. Det går fort så han hinner inte stanna där och då utan dundrar förbi mig och resten utav bilsvansen som kommer där efter. Plogbilen tvärnitar, jag tvärnitar och bilen bakom mig tvärnitar men får inte stopp. Hon kör in i mig bakifrån i ungefär 35km/h. Vilken smäll! Som tur var hade jag inte tagit av dragkroken på min bil så jag klarade mig undan några plåtskador, där emot blev den andra bilen lite intryckt i fronten. Men tänk så mycket värre detta kunde gått om jag hade kört om plogbilen som jag tänkte först från början. Men i och med att det var så mycket snö på andra vägbanan höll jag mig bakom till ett bättre tillfälle. Jag hade ändå tiden på min sida.

 

Allihopa klarade sig bra ändå även om vi var lite chockade. Jag hade en del värk i nacke och rygg efteråt som jag kollade upp hos läkare samma kväll, men idag mår jag bra.

 

Men man får sig verkligen en tankeställare när något sånt här händer. Jag blir mörkrädd när jag fortsättningsvis mötte stora lastbilar med släp på den lilla smala och snöiga vägen ut mot E4an. De bara dundrar fram i svängarna! Ni kanske sitter skyddat högt där uppe i era lastbilar men skulle jag få ert släp på min bil kommer jag och mina medpassagerare att dö med största sannolikhet! Ute på E4an är bara en fil skottad och omkörningsfilen är rejält spårig och slaskig. Folk håller ändå över 100km/h och ska om oss som kör långsammare till varje pris.

Jag är glad att vara ute i trafiken inte är en del av mitt jobb. Fan, som folk kör!