Emelie V Andersson

Ingen i hela världen kan väl ha undgått att Tim Bergling, Avicii, gick bort för snart 1,5 vecka sedan. Vilken världssorg det blev och det är första gången jag verkligen sörjer någon jag inte känner. Avicii och hans musik har ju liksom varit min tonår. Trots att alla varningsklockor ringde konstant om att han inte mådde väl pushade folk runt omkring honom på. Ska man behöva ta sitt liv för att få frid? Det här är för mig helt ofattbart. Helt ofattbart alltså! Musikvärlden har förlorat en stor stjärna och ett geni. Det är synd att folk ska gå och dö hit och dit innan vi förstår att vi inte kan hålla på som vi gör. När ska vi lära oss egentligen? 

 

Har ni en fin långhelg? 

Jag är inte ledig. Jag har jobbat både igår och idag men imorgon är det första maj så då är jag minsann ledig. Jag ska ju faktiskt vara ledig i två dagar nästa vecka så jag ska försöka ta igen mig då och leva livet. Efter jobbet idag trimmade jag på Demi. Precis när vi hade fått på oss all utrustning började det mullra över oss. Jag visste inte hur känslig hon var för åska. Jag vet att Humlan var väldigt rädd, min förra häst. Jag hoppade upp och skrittade iväg och trots att åskan var typ över huvudet på oss bekom det inte Demi ett dugg. Så skönt. Däremot kom det en störtskur efter en stund med inslag av hagel. Vi red in bland ris och träd och tog skydd under en gran. Trots att vi var genomblöta båda två var det ganska mysigt.

Imorgon åker vi på pay and jump och nästa helg startar vi vår och Demis första riktiga tävling någonsin. Jag ser fram emot det!

 

 

Kommer ni ihåg min deal med mig själv och Airpodsen? Jag ska ju gå ner till under 60kg och då får jag köpa mig ett par Airpods. Jag har inte varit i närheten av någon våg på sistonde och jag har heller inte letat febrilt efter någon. Jag känner att jag inte riktigt är där ännu men ändå inte så värst långt ifrån. Ridbyxorna börjar bli bekväma igen om ni fattar. Mitt strikta godis och fikaförbud på veckodagarna går jättebra men min kropp försöker lura mig nu att istället moffa i mig kolhydrater. Istället för godissug blir jag så sjukt sugen på flottig mat som pizza, pommes och pannkakor. Pannkakor är så lätt att svira ihop så det har jag varit lite svag för, men det är ju verkligen ingen bra mat. 

När jag väl får äta sött till helgen är det inte längre lika gott som förrut. Det mesta är fruktansvärt sött och jag blir lika besviken varje gång. Nu väljer jag mina tillfällen och tar allt som oftast inte när det bjuds på någon vetekrans från Coop som är fullsprutad med E-ämnen och konserveringsmedel. Nej, ska jag äta så ska det vara värt det och faktiskt smaka gott.

En intressant grej är också sockerdipparna. Jag har ingen tendens till sockerdippar på vardagarna men på helgerna går blodsockret upp och ner som en kuslig berg och dalbana. Intressant det där... Fortsätt heja på mig.